Trodde inte det kunde bli värre!
Men visst kunde det bli det!
Exet hörde ju av sig och det blev en diskussion som jag egentligen ville undvika.
Vet inte ens om jag borde kalla honom exet, vet inte vad vi var. Dejtade på allvar kallade vi det!
Nåja för lätthetens skull får det bli exet eller M.
Diskussionen handla om hans oro över att jag fallit tillbaka i mina vanor.
Jag har två fula vanor att plåga mig själv med, alkohol och ytliga relationer till män!...
Och kom in på vf!?
Vf han plötsligt inte längre ville vara med mig.
Jag har fått en del olika förklaringar men denna jag fick nu talade tydligt om att vår relation inte var värt att "kämpa" för!
Vi hade det lite jobbigt under ett par veckor men inget vi inte hade kunnat ta oss ur. Inte direkt så att vi varit ovänner och bråkat en massa.
Han blev ganska allvarligt sjuk och detta tog ganska hårt på oss båda känslomässigt.
Han mådde verkligen inte alls bra och det gjorde konstiga saker med hans humör som jag då ifrågasatte då han gjorde mig ledsen.
Jag kunde inte finnas för honom så mycket som jag ville då vi bor en bit ifrån varandra och det var jobbigt. Jag anklagade mig själv för massor av saker.
Han måste ha mått sämre än jag visste då allt detta fick han till att lämna mig.
Han kände sig otillräcklig och han sårade mig. När jag mådde dåligt, mådde han dåligt.
Så ist lämnade han mig!
Ja om han mådde bättre av det så kan jag väl förstå.
Det gjorde mig inget gott tyvärr...
Känns som hela min vardag kretsar kring tankar om honom. Det upptar verkligen all min energi.
Att skriva av mig här och tjata en massa hjälper lite då jag får ut mina tankar. Kan verkligen inte bära runt på allt....
Ska vara glad att ingen, eller iaf ett väldigt fåtal personer läser min blogg. Dessutom personer som inte känner mig!
Jag känner mig sviken och lurad!
Det är visserligen ingen främmande känsla men detta är en känsla på ett helt annat vis... Djupare, ondare!
Mina gamla vanor!
Ja jag söker mig till dom. Ersätta den smärta jag känner med ngt annat för att sen dämpa den tillfälligt med alkohol.
Det är ngn annan som tar över min kropp, jag finns där men jag räknas inte längre, jag har ingen talan.
